I helgen var jag åter där med kameran. Inte för att jag är så intresserad av slottet i sig.
Jag har två byggnader som jag älskar där. De har perfekta fönster för att ta den typen av foton som jag tycker blir så drömliga och lite kusliga.
När stolarnas ben smälter ihop med trädens rötter och fönsterfodren kröns av knotiga trädkronor då blir det lite som en Tim Burtonfilm.
Nej jag har inte gjort något fotomontage i Photoshop eller annat redigeringsprogram. Det blir så här när fönsterglasen spelar oss ett spratt.
Egentligen är det fel att kalla dessa bilder för speglingar för det är en blandning av spegelbilder och "riktiga" bilder. Det blir ett antal bilder som lägger sig i en enda.
Obs, jag har inte photoshoppat detta alls!
Om man tar det lager för lager från mig som håller i kameran. Lager 1 är den spegelbild som blir i fönsterrutan framför mig, av det jag har bakom ryggen och mig själv. Det syns endast där rummet innanför är tillräckligt mörkt.
Lager 2 är faktiskt samma spegelbild i det andra glaset (2-glasfönster) och ger en liten förskjutning av den första bilden.
Lager 3 är interiören med väggar och bord och stolar som endast syns om de är tillräckligt ljusa.
Lager 4 är det som syns genom fönstren på andra sidan av rummet, trädgrenar mm.