Bastubad o isvak på Ekholmen

Nu har jag badat isvak.

Och det var sannerligen i elfte timmen, ett par timmar senare sprack isen upp i den vårliga vinden.

I helgen var vi för tredje året i rad inbjudna till en skogshuggarhelg på Ekholmen utanför Yxlan. Inget passar bättre än att bada bastu efter svettigt arbete med att såga ner en gigantisk hundraårig tall som sedan ska kapas och klyvas. Riset drogs ihop till en jättebrasa som flammade högt och förmörkade solen. Efter ett par timmar i rök och damm luktade vi som böcklingar och badet var nödvändigt för att sedan få sitta i Ekholmens 1890-talsvilla och äta en god middag, sjunga och skratta åt gamla och nya minnen.

Vedbastun vid södra stranden är en av de yngre husen på Ekholmen. Stene har byggt den lilla vedbastun av eget virke från tallar på ön som han släpat efter segelbåten till sågen och fått uppsågade till bastuvirke.

Vi hade eldat bastun länge så bastun var rejält het. Från lavarna har man fin utsikt över det isiga sundet mot Blidöfärjan. Anders, som vägrar anpassa sig till nymodigheter på ön såsom varmvatten och dusch, hade sedan länge planerat att såga upp en isvak. Vi hade med oss Leffes gamla isborr från 60-talet och efter lite rotande i gamla verkstaden presenterades en antik hundraårig issåg ungefär lika lång som Amanda.  

Anders, Simon och Amanda hasade sig ut på debn hala isen en bit utanför badhuset. Där borrade Anders upp hål där issågens förunderligt vassa klinga stacks ner genom den 25 cm tjocka isen. En stund senare kunde de lyfta upp ett stort isblock på isen, ”isbaren”.

Spänger lades ut från land för att vi skulle slippa gå barfota genom det iskalla vattnet som pulserade upp genom hålet i isen.

Solen sken och mars-isen glänste i motljuset mellan vassvipporna. Där trippade vi bastuvarma ut på träspängerna och en efter en hoppade  vi ner i vakens iskalla vatten. Det gällde att inte vara för yvig i sitt panikartade plaskande så att man skar sig på iskanten. Kallt, nja inte så farligt, mera uppfriskande. Lustigt not var det inte kallt när man kom upp ur vattnet och stod alldeles naken i vårvinden.  Fyra dopp blev det för min del, det var nästan svårt att sluta.

Sista doppet gjorde Simon medan Anders och Ann-Louise väntade utanför på isen för att ta hand om spängerna efter badet. Då började isen gunga och en stund senare bröts den upp av vågorna norrifrån. 

En timme senare seglade vår vak iväg söderut tillsammans med isbaren som tack och lov var tom.

Nästa morgon var det öppet vatten utanför badhuset, våren hade kommit!