Det är en väldigt grå dag idag. Arbetsförmedlingen ligger i
ett väldigt grått hus.
Där satt vi och väntade på att klockan skulle bli tio, jag
och femton andra arbetssökande. Män och kvinnor med ordet ”uppgivenhet” klistrat
mellan rynkorna i pannan. Jag fick lust att ställa mig och hoppa upp och ned
och skrika och flaxa med armarna för att det skulle komma in lite luft och rörelse
i det förstenade rummet.
Så öppnades dörren och vi ställde oss väluppfostrat i kö.
Jag hade min kallelse i handen. När det blev min tur, visade det sig att min handläggare var dubbelbokad och eftersom den andra
arbetssökande hade med sig tolk, fick hon förtur.
Och vad skulle jag egentligen hit att göra? Jag behöver inte
hjälp med att kartlägga min kompetens eller skriva CV eller lära mig hur man
loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida. Säkert behövde kvinnan med tolken
tiden bättre.
Ändå hade jag förberett mig väl.
Ett halvkilo betyg och intyg från skolor, anställningar,
kurser. Allihop i original, sorterade i datumordning från första sommarjobbet
som barnflicka till betyget från 33 års arbetsliv i Swedbank. Men frågan är vad
alla dessa original betyder? Är man 55 år och utan högskoleexamen sorteras man
bort i första sorteringen. I alla fall när man söker jobb hos större företag
som har webbaserade ansökningstjänster. Jag får aldrig visa hur kreativ och
erfaren jag är.
Jag är skeptiskt till att det är Arbetsförmedlingen som kommer hitta mitt jobb. Fick ett mail från dem häromdagen med ett IT-jobb de tyckte jag skulle söka. Det kändes ungefär som när icke IT-kunniga ber mig hjälpa dem med sin krånglande PC; Du jobbar ju med "data".
Nu fick jag en ny tid hos min handläggare. Då hoppas jag att
jag har fått ett jobb så jag slipper besöka detta tröstlösa ställe igen.
Jag går ut i regnet. På hemvägen passerar jag en liten flicka
i glada färger som försöker snurra sin röda skolväska i stora cirklar. Det ser
fantastiskt ut. Jag känner mig botad och
går hem till min lilla atelje och sorterar mina färgglada målningar.
Imorgon
dyker nog mitt drömjobb upp!
1 kommentar:
Hej Kerstin!
Vad sägs om att ses:-)
Lite peppdax tror jag behövs!
kram
Siri
Skicka en kommentar