Måndag morgon och första dagen på en helt ny arbetsplats.
En blek novembersol kämpar
sig upp över grenarna i Hagtornsträdet och lyser in i mitt alldeles egna kontor
och ateljé.
Jag har exakt 8 meter till min arbetsplats. Men under de
åtta meterna ändrar jag min roll från att vara hemmafixare till att vara
professionell. Det är viktigt för mig och det är bland annat därför jag byggde
min egen ateljé.
Det hela började i april. Nedskärningar på jobbet. Det låter
som man karvar med kniv eller osthyvel. Jag skars bort. Med en påse pengar att klara mig på tills
jag hittat något nytt, lämnade jag min arbetsplats.
Tänk att vid 53 års ålder få starta på nytt,
vilken dröm! Jag är inte ironisk. För mig var det en fantastisk möjlighet.
Drömmen om att få ägna sig åt skapande verksamhet kunde kanske realiseras.
Tidigt upptäckte jag att den nya tillvaron måste
struktureras. Det går inte att starta ett nytt professionellt liv vid
köksbordet. Både opraktiskt och framför allt skulle varken jag eller min
omgivning ta mig på allvar om jag satt vid köksbordet. Man kan hyra in sig som
frilansande på ett kontorshotell, men tanken lockade inte eftersom jag både
ville sitta och skriva men framför allt hålla på med måleri, skulptur och annat
kladdigt.
Drömmen om en egen verkstad började ta form. Vi skulle kunna
få plats med en friggebod på tomten. Förra året hade vi byggt en friggebod hos
min syster på Värmdö. Den hade allt man behöver i form av ljus och utrymme. Jag
kollade och Bauhaus hade fortfarande kvar samma modell. Men jag hade inte
bråttom, sommaren var lång och många aktiviteter var inplanerade. Planerna
lades på sommarförvaring till i augusti. Då började historien om att bygga en egen
ateljé...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar